Hatet som feminismen pratar om.

Idag dök det upp ännu en artikel som försöker försvara radikalfeminismens osunda framfart i Sverige. Artikeln drar till med citat som:

“Vissa antifeminister och kvinnohatare går så långt som att propagera för våldtäkt och mord.”

“Det lurar en obehaglig nationalistisk tanke i debatten, att om svenska feminister bara höll med om att invandrade män är mer problematiska än svenska män så skulle hatet inte vara så utbrett.”

“Hatet mot feminismen är en attack mot en samhällsmodell som bygger på rättvisa, jämlikhet och demokrati.”

Trots att artikeln håller en lugnare ton än sina föregångare sitter offerkoftan fastväxt och associationerna mellan extremhögern och oliktänkande haglar. Kontentan av artikeln blir mer eller mindre att om vi motsätter oss radikalfeminismen är det ett samhälle uppbyggt på Breiviks manifest som väntar.

För att som så många andra försöka att påpeka det motsatta, det vill säga att det är radikalfeminismen som hatar plockar jag härmed ihop följande:

 

Det kanske bara är jag, men vem är det egentligen som hatar? Vem är det som föraktar? Jag ser inte de s.k jämställdtisterna sprida ett motsvarande budskap.

Advertisement